En trädgårdsvallfärd, etapp 11: Köln

Tillbaka i Köln cyklar vi till en närbelägen plantskola. Några plantor av vitbrokig benved och ett rödbrunt lampborstgräs, Pennisetum macrostachyum ’Burgundy Giant’, får följa med för att planteras i svärfars trädgård. Fast innan dess delar vi på gräset för att också ta med oss en bit hem att odlas i kruka hos oss. Vips har vi en planta till att frakta... Jag får också skörda massor av rosmarin och salvia till mina örtavkok, för hans buskar är betydligt större än mina.

Ett besök i Flora, Kölns botaniska trädgård, hinner vi också med. Gissa vad som möter oss där? Min hatskylt ”Gå inte på gräsmattan” förstås! Mitt humör dalar omgående som en sten... På de slingrande vägarna däremot möter vi massor av löpare och stavgångare. Vi bekantar oss med bergenia i andra former än den som växer i kopiösa mängder i trädgårdarna i Lappland. Här finns märkliga träd, en palmallé, en tv-trädgård som används av lokal-tv och en elegant vattentrappa.

Sen tar vi några dagars paus från trädgårdsvallfärdandet innan det är dags att resa vidare. Ett planerat besök i Bingen får vi dock skrinlägga i brist på ork och tid. Där pågår en av alla de Landesgartenschau, trädgårdsutställningar, som varje år arrangeras i flera län i Tyskland. Och jag som så gärna velat göra Hildegard min revers! I Bingen verkade under 1100-talet nämligen den heliga Hildegard av Bingen: abbedissa, visionär, ört- och medicinkunnig som få och vars visheter på det sistnämnda området fortfarande är aktuella. Men nästa vallfärd, då!