En trädgårdsvallfärd, etapp 5: Göteborgs Botaniska Trädgård

Om jag skulle ange ett enda skäl till varför jag gillar Göteborgs Botaniska så är det detta: frånvaron av skyltar ”Gräsmattan får ej beträdas”! Av den omvända anledningen avskyr jag Bergianska i Stockholm, jag blir helt vansinnig över att se växter vars namn jag inte får veta eftersom jag inte får gå över deras gräsmattor för att läsa på skyltarna – och det hos en offentlig trädgård!

Göteborg Botans sätt är däremot alltid generöst och pedagogiskt välkomnande. Här får folk ha picknick på gräsmattan, leka och umgås. Att man sedan dessutom delar med sig av växter och fröer, och på så sätt sprider kunskap och växter även till vanliga växtintresserade, är helt suveränt och något som verkligen borde efterapas på andra håll! Slut på brasklappen...

Äntligen får jag se Chelseaträdgården i verkligheten! Fast linnean verkar inte riktigt trivas i sin kvarnsten... Den färgsprakande dahliaplanteringen imponerar, med mina egna magra exemplar hemma färskt i minnet undrar jag bara hur deras kan bli så enormt maffiga. Årets motivplantering ovanför dammen är en snigel bland tagetes – en plantering med glimten i ögat.

Planteringarna med olika alunrot utanför växthuset fångar förstås mitt intresse – jag har ju sagt att jag gillar purpur! Sorterna ’Purple Petticoat’, ’Peach Flambe’ och ’Citronella’ noteras i anteckningsboken. En titt in i Gunnels Tempel, som för dagen dock saknar sin Gröna-Rum-Gunnel.

Vi kollar in de gamla insamlade POM-växterna i köksträdgården också, innan vi vilar benen, och ögonen, på caféet. En bestigning till Klippträdgården avstår vi från idag. Två besöksmål per dag räcker för oss, annars blir det överdos!