Trädgårdsambassadören

Krukrosen 'Anna-Sofia' väckte stor uppmärksamhet när den lämnades in till Rosuppropet – döm om vår förvåning när ytterligare en krukväxtodlad gammal teros dök upp från lappmarken, och den dessutom visade sig vara en helt annan sort! Mina-rosen liknar 'Anna-Sofia' , men färgen på Mina är starkare rosa, blombotten är avlång och har liksom en avsmalnande hals mot grenen. Anna-Sofia är blekare, mer porslinsrosa som bleknar till vitt, och blombotten är rund. Skillnader i växtsätt och blomma på Anna-Sofia och Mina Mina-rosen har ett mera upprätt växtsätt, Anna-Sofia är vekare, och Mina verkar också vara något friskare. Hon är dock svårare att ta sticklingar av. Blombotten på Anna-Sofia och Mina Ursprungligen härstammar rosen från från Mina (Vilhelmina) Bjurén i Orrträsket, Gunnarn. Mina var född 1876 och dog 1951. Hon hade kommit som piga från Sorseletrakten, men bodde vid sin död hos dottern Julia Granberg i Gunnarn. Att rosen vandrat runt på många vägar i lappmarke

Bland alla märkliga och oväntade fynd som vi gjorde under rosinventeringen i lappmarken, så var nog 'Anna-Sofia' den allra häftigaste rosenrariteten! Denna ros lämnades in till Rosuppropet 2006 av den välkände trädgårdsamatören Bo G Önell i Skarvsjöby, Storuman. Fyrtio år tidigare hade han fått ett skott av denna mycket speciella ros, som han vårdat ömt sedan dess men aldrig haft ett sortnamn på. Han upptäckte snabbt att rosen inte går att odla på friland, utan endast kan användas som krukväxt med frostfri vinterförvaring. Om sommaren kan den dock få vara utomhus, även här i zon halv 8. Bo G Önell överlämnar rosen 'Anna-Sofia' till oss och POM Rosen kom ursprungligen från Anna-Sofia Vestman som bodde på gården Nymyrliden nära Skarvsjöby , mitt ute i den lappländska fjällvärlden och inte många stenkast från närmaste fjäll. Men hur rosen hittat vägen dit är en sann gåta. Var det kanske någon besökare som hade med sig rosen som present till Anna-Sofia på en högtidsdag? Va