Trädgårdsambassadören

För dig som vill läsa mer om hortikulturell historia, gamla trädgårdar och äldre trädgårdsväxter, har vi här samlat en del tips på litteratur samt länkar.  Korova 'Bortfelder Pedigree 13854 3' foto&copyright Reginald Scholz Andréasson, Anna, Trädgårdshistoria för inventerare, Lund 2007 Andréasson, Anna & Wedelsbäck Bladh, Katarina, Träd- och buskuppropet, Lund 2009 Engström, Rolf: Att inventera rosor, Lund 2007  Flodin Furås, Ulrika, Stadsodlingens historia, Karlstad 2019 Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Tidskriften JUF-bladet 1927 Föreningen Leksand s kulturväxter, Leksands kulturväxter - ett axplock ur vår gröna historia, Leksand 2014  Gustavsson, Agneta, Den glömda trädgården - dr Strömboms Versailles i Dorotea, Laholm 2020 Hansson, Björn & Hansson, Marie, Perenner, Våra trädgårdsväxter, Stockholm 2007 Hobhouse, Penelope, Trädgårdskonstens historia 3000 år, 2004 Hushållningssällskapets Tidskrifter 1894-1916 Ilminge, Christina, Bevara och sköta

Detta projekt hade inte kunnat genomföras utan stort engagemang och aktiv medverkan från såväl nuvarande som tidigare ägare till de besökta trädgårdarna. De har grävt fram gamla bilder ur fotoalbum, letat efter ritningar och pratat med äldre släktingar. Tack vare dem har vi fått del av massor av kunskap och minnen av odling som tidigare inte varit känt – varken i Lycksele eller i Trädgårdssverige!  Fylld kanelros, Rosa majalis 'Plena' foto&copyright Reginald Scholz Också många andra personer har på olika sätt bidragit till projektet och denna skrift. Genom olika arkiv och Västerbottens museum har vi fått tillgång till fakta och gamla bilder. Genom bifogad litteratur- och länk­förteckning hittar du vidare till mera information.  Till alla er som har hjälpt till vill vi framföra ett varmt tack! Lycksele vårvintern 2010  Mariana Mattsson, Reginald Scholz, Elisabet Alnerson

Man tänker inte alltid på kyrkogårdar som en trädgård, trots att det egentligen är rätt naturligt att kyrkogården bör leda tankarna vidare till den paradisiska trädgård som väntar oss efter döden. I Lycksele kan den som vandrar på kyrkogårdarna se hur gestaltningen förändrats genom åren, både när det gäller växter och gravarnas utformning. Här finns allt från stilla skogskyrkogård med tallsus till krattade grusgravar, från järnkors till pampiga stenblock, och från buskar och träd till sommarblommor och perenner.  Trädgårdsaurikel, Primula x pubescens foto&copyright Reginald Scholz Den första begravningsplatsen i Lycksele låg på Gammplatsudden och var i bruk till 1799, när den nya kyrkan med omgivande kyrkogård stod klar uppe på Heden. På 1930-talet utvidgades den i riktning mot Stenbergska vårdcentralen, den delen kom att kallas för mellersta kyrkogården. Strax därefter tillkom kyrkogården på Lugnet efter begäran från landsförsamlingen. Och efter kriget var det så dags att

Att besöka en gammal trädgård som för länge sedan lämnats av sin skapare, kan ibland vara en omtumlande upplevelse. Så var det med trädgården på Norrlunda. Här hade det i folkmun bott en trädgårds­mästare, och vi hade fått veta att det en gång hade funnits många olika träd och buskar, men att det nu nog inte återstod så mycket. Döm om vår förvåning när vi fann en botanisk trädgård i miniformat...  Picea pungens v glauca, blågran foto&copyright Reginald Scholz Utifrån landsvägen lägger man egentligen bara märke till några blåskimrande granar. Längs uppfarten står några välvårdade rönnar, och strax bredvid en prydnadsapel och en grupp bondsyrener. Men redan vid nästa apel händer det – jag upptäcker en liten plåtskylt vid dess fot, försedd med en Dymoremsa med texten: Rosaceae WBT78 Malus pumila v niedzwetzkyana , purpurapel. Precis som på vilken botanisk trädgård som helst!  En av de gamla växtskyltarna foto&copyright Reginald Scholz Malus pumila v niedzwetzkyana,

Jag är nog inte ensam om att på väg till flygplatsen ha kastat nyfikna blickar in genom det smäckra staketet kring gården Nydala. Med husets vackra fönster, tinnar och torn, och ett lusthus som är precis som hämtat ur boken om Hattstugan, utövar gården en oemotståndlig lockelse till en upptäcktsfärd med tindrande barnaögon. Att äntligen få besöka den, att kliva in genom grinden och känna magin var en upplevelse.  Att kalla detta vackra hus för kråkslott är ju en förolämpning... foto&copyright Reginald Scholz Själva huset, som av Lyckselebor kallas för Kråkslottet, ritades av byggmästare C.G.W. Andersson. Förutom dess märkliga stil har huset stående timring, vilket inte är så vanligt. Det byggdes 1911 för handlare, urmakare och riksdagsman Alfred Jonsson, som var född 1866 i Bjurholm. Alfred tillhörde liberala samlings­partiet, och intresserade sig bl.a. för byggandet av Inlandsbanan. Hans liv slutade tragiskt, han dog 1937 i en olyckshändelse då han slogs ihjäl av flöjeln v

Jag skulle ha gett väldigt mycket för att ha fått träffa fru Löfstrand. När äppelträden blommade som bäst arrangerade hon nämligen eleganta gardenpartys! Tänk att äntligen få klä upp sig i snyggaste klänningen och sätta den tjusigaste hatten (jag skulle nog ha tagit den ljusblåa, den med flor) i snitsig vinkel på huvudet, trä spetshandskarna på händerna och, dessvärre, även klämma in fötterna i något annat än foträta sandaler och klappra iväg på inte alltför höga klackar med den lilla chica väskan på armen – det hade verkligen varit en bra uppladdning inför gardenpartyt vi planerar på ”Kulturbotan” att få assistans av ett riktigt proffs!  Förvaltarbostaden idag foto&copyright Reginald Scholz Fru Löfstrand var förvaltarfru på MoDo, numera Holmen, från 1950-talet till 70-talet. Sedan barnen lämnat hemmet arbetade hon under några år som hemkunskapslärare på Finnbacksskolan, och några av hennes elever brukade få hjälpa till och servera på gardenpartyt. Inbjudna gäster var jägmä

Det börjar med att vi hittar en underbar bild från trädgården på Elfsvik. Över hela gården löper vindlande grusgångar mellan rabatter, buskage och gräsytor. Vid sidan av gångarna ligger stora vita snäckor utplacerade som dekoration. Här finns ett lusthus och en flaggstång, och mellan de båda husen syns Umeälven. På bilden strosar två kvinnor omkring i trädgården. De har långa ljusa klänningar och fina hattar. Det är strax innan förra sekelskiftet. Det känns nästan overkligt att hitta en sådan elegant trädgård i Lappland!  Elfsvik idag, där lusthuset fortfarande finns kvar foto&copyright Reginald Scholz Men bilden bevisar att till och med en trädgård ända uppe i Lappland kunde anläggas i den typiska tyska stilen som var så populär vid den här tiden. Den tyska stilen var en förenklad variant av den engelska landskapsparken. Inte alla hade ju de resurser i form av mark och pengar som behövdes för att anlägga en romantisk landskapspark, med utsikter över vida öppna fält, med an

När vi samlat äldre människor från trakten för att prata om vad de minns av odling i Lappland för länge sedan, finns det något som liksom tänder ett ljus i ögonen på alla. Det är när man nämner ordet korova. För se korovan, den minns alla! De minns hur de åts råa och hur man skrapade ur dem med sked. De minns att de var stora, söta och saftiga. Och de minns förstås också hur de som barn pallade rovor ur grannens land – och att grannens ungar såklart pallade ur deras land!  Korova 'Bortfelder Pedigree 13854 3' foto&copyright Reginald Scholz Någon minns också att de urskrapade rovorna användes för att göra masker av, en dåtidens Halloween! Skalet kun­de förstås också bli en båt. En annan vet att farmor brukade koka rovorna, medan de flesta kommer ihåg att de användes råa och höggs i bitar åt korna. Blasten gavs åt grisarna.  I byn Vindelgransele visste man med säkerhet att sorten hette ’Bortfälla’ eller ’Bortfelder’. En yngre kvinna berättar att man köpte frö til

Det finns alltså många trådar att nysta i för den som går på jakt efter gamla träd­gårdar i Lycksele. Och det visar sig snabbt att Lycksele ruvar på många okända trädgårds­skatter och stolta anor. När vi som inledning till projektet bjöd in allmänheten till en träff för att tala om minnen från odling förr i tiden, dröjde det inte länge förrän minnena spirade. Kända odlare från svunna tider trädde fram, liksom hågkomster från barn­domens ogräs­rensning och rovgallring, och tips om gamla trädgårdar vällde fram.  SVT Västerbotten följde med när Mariana inventerade en okänd ros i en trädgård i Lycksele foto&copyright Reginald Scholz Inom projektet besöktes ett antal utvalda trädgårdar i Lycksele för att se vad som återstår idag av utformningen samt inventera vilka växter som finns kvar och som har gamla anor, samt eventuella nytillskott. Vi vandrade runt, ofta i sällskap med nuvarande ägare, noterade de växter vi fann och fotograferade. Till inventeringarna har också hört att

Betydande inflytande på trädgårdarna i Lappland hade de planteringar som SJ lät göra vid stationshusen längs järnvägen. I brist på slott och herresäten att inspireras av kom dessa planteringar att förmedla såväl idéer som växter. SJ hade egna plantskolor, den nordligaste i Boden, som producerade lämpligt växtmaterial för regionen. Även vid vattenkraftverkens arbetar­bostäder anlades trädgårdar, av vilka snår av korallkornell, syrenhäckar och rabarberstånd fortfarande finns kvar långt efter det att husen flyttats därifrån.  Korallkornell, Cornus alba 'Sibirica' foto&copyright Reginald Scholz Länk till bild i museets bildbank av blomsterprakten utanför Lövlidens station, Vilhelmina: https://samlingar.vbm.se/items/show/111034   På många håll var det prästerskapet som förmedlade odlingskunskaper. Den i Norrbotten verksamme väckelsepredikanten Lars Levi Laestadius var inte bara präst och förkunnare, utan också en kunnig botaniker som även fått ge namn åt en sällsynt