9. Holmen (ur koroveboken)

Jag skulle ha gett väldigt mycket för att ha fått träffa fru Löfstrand. När äppelträden blommade som bäst arrangerade hon nämligen eleganta gardenpartys! Tänk att äntligen få klä upp sig i snyggaste klänningen och sätta den tjusigaste hatten (jag skulle nog ha tagit den ljusblåa, den med flor) i snitsig vinkel på huvudet, trä spetshandskarna på händerna och, dessvärre, även klämma in fötterna i något annat än foträta sandaler och klappra iväg på inte alltför höga klackar med den lilla chica väskan på armen – det hade verkligen varit en bra uppladdning inför gardenpartyt vi planerar på ”Kulturbotan” att få assistans av ett riktigt proffs! 

Förvaltarbostaden idag
foto&copyright Reginald Scholz

Fru Löfstrand var förvaltarfru på MoDo, numera Holmen, från 1950-talet till 70-talet. Sedan barnen lämnat hemmet arbetade hon under några år som hemkunskapslärare på Finnbacksskolan, och några av hennes elever brukade få hjälpa till och servera på gardenpartyt. Inbjudna gäster var jägmästarfruar och andra damer ur Lyckseles dåvarande ”societet”, och givetvis infann de sig iförda hattar och blommiga klänningar. 

Äppelblom
foto&copyright Reginald Scholz

I mittrundeln framför förvaltarbostaden dukades ett bord upp med blåvita kaffe­koppar och säkert sju sorters kakor. Grupper med trädgårdsmöbler ställdes ut på gräsmattan under de blommande äppelträden. Här minglade fruarna runt, artigt konverserande som sig bör på dylika tillställningar. Och om det inte hade varit för de knäkorta blommiga mönstren på klänningarna, skulle det hela ha varit som taget ur en scen i en kostymfilm från det viktorianska England. 

Frukter på prydnadsapel av okänd sort
foto&copyright Reginald Scholz

Trädgården idag

Gamla bilder från både MoDo/Holmen och Dicksonska gården/SCA visar hur mittrundeln förutom äppelträden och en smal blomrabatt med sommarbegonior och krasse, även var planterad med stora björkar och granar. Inte ett så lämpligt val kan man tycka, eftersom dessa både skymde det vackra huset och skuggade dessutom äppelträden. Idag har dessa stora träd tagits ner, och förvaltarbostaden kommer mera till sin rätt. Nya äppelträd har planterats i rundeln, och ett antal pioner. 

Shuberthägg, Prunus virginiana ' Shubert'
foto&copyright Reginald Scholz

Men några gamla aplar finns ännu kvar bakom den låga häcken med prakt­spirea längs gränsen mot Vilhelminavägen. Här finns också en Shubert­hägg, Prunus virginiana ’Shubert’, som med sitt speciella bladverk väcker uppseende. Unga blad är först gröna och skiftar sedan till vinrött. 

Rosentry, Lonicera tatarica
foto&copyright Reginald Scholz

En rosen­try, Lonicera tatarica, blommar vackert i mörkrött, och faktum är att rosen­tryns knotiga grenar och fjärilslätta svävande blommor skulle göra den oerhört lämplig för en lappländsk tolkning av en japansk trädgård. Genom att den lämnar lite luft runt de slanka benen under kronan passar den också utmärkt i sällskap med låga marktäckande perenner som nävor, eller i en matta av vårlökar. Gillar man inte det knotiga utseendet är rosentryn lätt att föryngra, det är bara att såga av gamla grenar så kommer nya från roten.

Holländsk ros, Rosa x spaethiana 'Hollandica'
foto&copyright Reginald Scholz

Som granne i gräsmattan har rosentryn en något annorlunda ros. Det är den holländska rosen, Rosa x spaethiana ’Hollandica’, en ros som förr ofta användes som underlag att okulera snobbigare rosor på. Den holländska rosen fick stå till underdånig tjänst med rotsystem åt överklassrosen – men den fick ibland sin hämnd genom att börja skjuta rotskott nerifrån, som med sin vitala växtkraft raskt utkonkurrerande överheten i fråga. Bevisen för denna växtkraft syns tydligt, för runt omkring i gräsmattan kommer en skog av små rotskott som så snart gräs­mattan inte skulle klippas längre snabbt skulle resultera i ett snår av rosor. Blomman är enkel, rosa och doftar gott. På det som ska bli nypon finns doft­körtlar, glandler, som doftar starkt av harts. Här i Lycksele blommar den i slutet av juli. 

Holländsk ros, Rosa x spaethiana 'Hollandica'
foto&copyright Reginald Scholz

Längs husets gavel mot vägen växer ett buskage av blåtry, Lonicera caerulea, och framför den ståtliga entrén står kraftiga plymspireor och pioner. På motsatta sidan huset växer syrener närmast terrassen som anlagts på bergknallen upp mot tallskogen, och uppför den löper gångar av skiffer­plattor i mjuka bågar. Gamla bilder visar att det här närmast gårdsplanen fanns ett stenparti, med bl.a. mattor av gråludna silverarv och bergenia. Idag har klasespirea, Spiraea x billardii, invaderat en stor del av området men när vi går trappstegen upp på ovansidan av stenpartiet upptäcker vi akleja, blågull, liljekonvalj, smörboll, nävor och ormbunkar kring en gjuten damm. Den har en spricka och är tyvärr inte längre i bruk. Uppe på bergsknallen fanns tidigare en tennisplan, och här löper fortfarande skiffergångar i gräsmattan. 

Gammal skiffertrappa
foto&copyright Reginald Scholz

Vi har hört berättelser om hur ungdomarna förr brukade samlas vid tennisplanen. Så här på MoDo/Holmen fanns sannerligen alla viktiga ingredienser för att kunna ställa till med ett äkta gardenparty! Till gardenpartyt på Kulturbotan har vi visserligen ingen tennisplan, men jag tror att krocket är precis lika renlärigt i gardenpartykretsar – och framför allt är det lättare att spela för damer i klänning, hatt och högklackeskor...

Växter i trädgården: 
Akleja, Björk, Blågull, Blåtry, Cembratall, Holländsk ros, Kanelros, Klasespirea, Liljekonvalj, Näva, Pioner, Plymspirea, Poppel, Prydnadsaplar, Rosenspirea, Rosentry, Shuberthägg, Smörboll, Strutbräken, Syrener, Vresrosor, Äppelträd, Ölandstok