Historien om en miniatyrträdgård

Mest uppmärksammat på den gångna helgens trädgårdsmässa i Stockholm verkar några små miniatyrträdgårdar ha varit. I alla fall är det bilder från dessa som jag sett mest av på nätet. De fick mig att tänka på den tiden jag höll kurser i trädgårdsdesign, för då gjorde jag en liten, mycket enkel bordsvariant av trädgård, med några flyttbara objekt och löstagbara gräsmattor av grön filt, för att på ett simpelt sätt illustrera hur olika en trädgård kan gestaltas beroende på hur t.ex. ett växthus eller ett träd placeras. 

 


I boken Det som spirar ur snö finns det också en miniatyrträdgård. Det är trädgårdsingenjören Mina som gör minivarianter av olika trädgårdsobjekt. Här kommer ett utdrag ur kapitel 21: Patrick, ett Aconitek och ett pocketfjäll, där Mina får besök av Patrick, som upptäcker hennes miniatyrer på en hylla. Trevlig läsning!

”Hans blick föll på stringhyllan på väggen och han gick nyfiket närm­are. Den var full av små välgjorda miniatyrer av träd­gårds­tillbehör och attiraljer. Ett växthus, en bänk, en vattenkanna, en grep, en såg och en skottkärra. Flera små träd, där kronorna bestod av ren­lav som färgats grön och monterats på kvistar. Pyttesmå lerkrukor med handgjorda penséer, en flätad korg med snittblommor och en jord­säck. Ett staket, ett parasoll, en grill, en spaljé, en kvast och galet små handredskap. En stege, en vattenslang, en plåthink, en tvätt­ställ­ning med diminitiva handdukar på tork, och en gräsklippare. Flera små trälådor fyllda av frukt- och grönsaksminiatyrer: tomater, äpp­len, auberginer, morötter och blomkålshuvuden. Och en hel rabatt där blommornas karaktärer var fångade på pricken - raka blå riddar­sporrar, rosa pionblombollar och stiliga gulbruna irisar.

- Wow! It's amazing!

Mina dök upp bakom bokkarusellen med den förrymda bok­uslingen i sin hand. Hon log stolt när hon såg vad han sysslade med.

- Ja, kul va?

- Det är helt otroligt! Vilken kärlek till detaljer!

- Ja, det är rätt pilligt ibland. Man får vara ganska fingerfärdig.

- Du har gjort dem själv?!

Han tittade häpet på henne.

- Japp! Varenda en.

- Unbelievable!

Hon kom fram till hyllan och plockade försiktigt ner den mikro­skopiska korgen med snittblommor. Den var inte större än hennes lill­finger.

- Han var inte lätt att göra.

- Men hur kom du på att börja med det här?

- Ja, vi hade gjort en liten modell av en trädgård på en utav våra kurser. Några björkar, och något annat. Jag tyckte det var kul, så jag började leta på nätet, efter lite inspiration. Och det fanns ju hur mycket som helst. Det finns en jättekul sida med små gerilla­plant­er­ing­ar som folk har gjort i slaghål på vägar, som en humoristisk pro­test mot dåligt vägunderhåll. Den där tvättställningen och grillen såg jag där.

Hon ställde tillbaka korgen på hyllan och pekade på grillen och tvättställningen.

- Jo, och sen så var jag i en trädgård i Jämtland. I Yxskaftkälen. Där hade karln byggt upp en tågbana i trädgården. Och då kom jag ju på att det måste ju finnas massor att kolla på hos dem som gör sådana där landskap åt Märklintåg. Och det gjorde det ju.

- Ja, såklart.

Han nickade.

- Jo, och när jag var liten så gjorde pappa och farfar ett dockhus åt mej. Med möbler som dom hade byggt själv. Så då pratade jag med pappa, och sen började vi att göra sånt här.

- Jaha. Så han är också med på leksakståget?

- Jo. Han har förresten gjort modeller utav växthuset först, innan han byggde det på riktigt.

- Smart.

- Kom får du se.”

Jag har förresten skrivit om portabla trädgårdar även i boken Inte bara trädgård. Den, och även Det som spirar ur snö, finns att köpa här: https://www.bod.se/bokshop/inte-bara-traedgard-mariana-mattsson-9789176994993

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Krönika - Sankta Tomata

Krönika - Inte utan min Benjeshäck

Elegant gravutsmyckning - en tysk paradgren