Upp till vresrosens försvar!

Du har säkert sett kampanjen som nu dyker upp i flödet och som uppmanar folk att utrota allt som benämns som ”invasiva främmande arter” (den här gången är det växter som avses, inte människoflyktingar). En av dessa uppmaningar gäller vresrosen.

En av de hitterosorna från den nationella rosinventeringen,
som visat sig vara en unik hybrid med vresros och kanelros.
Det vore ju typ - jättetrist om någon fick för sig
att sådana här hortikulturella och historiska fyndrosor skulle utrotas!
foto&copyright Reginald Scholz

Vi vill framhålla några viktiga fakta liksom missuppfattningar när man försöker beteckna vresrosor som invasiva hot mot den svenska naturen och hortikulturen, samt presentera ett antal argument som kan vara till nytta när utrotningsdiskussionen kommer upp. Använd dem så snart du behöver, för vi norrländska trädgårdsodlare har som alltid svårt att höras i debatten om växters användande eller eventuella utrotande, och får höja rösten rejält för att påverka dem som beslutar. 

 

Örträskrosen är också en hitteros med anlag från både kanelros och vresros.
Blommorna doftar fantastiskt, och den får mängder av goda, matiga nypon.
Storväxt, robust och härdig.
Ja, den har faktiskt så fina egenskaper och historia
att den är föreslagen som landskapsros.
Skulle den nu kunna råka ut för ett utrotningskommando?!
foto&copyright Reginald Scholz

Grundargument

Det här landet består av väldigt olika förutsättningar. Att en växt betraktas som ett farligt främmande hot i skånsk zon 1 betyder inte att den är det i lappländsk zon 7. Här kan samma växt ha svårt att ens överleva, än mindre sprida sig. Generella nationella utrotningskampanjer utan urskiljning slår därmed helt fel – det är inget annat än en enkel Trump-lösning på ett komplicerat problem. Alltså: jaga växten där den faktiskt utgör ett problem. Inte annars.

Känn den ljuva doften av Örträskrosen!
Kanske för sista gången
- om det uppmanas till jakt på vresroshybrider...
foto&copyright Reginald Scholz

 

2 grundläggande missuppfattningar:

1. utrotningsrekommendationen gäller den rena arten Rosa rugosa, INTE alla de hybrider och sorter som vi odlar i våra trädgårdar. Den rena arten är det få som odlar i några trädgårdar – däremot har den varit vanlig att plantera i trafikmiljöer, längs stränder och slänter för att den är så duktig på att binda mark och motverka erosion, samt tål vind, salt, asfalt och avgaser. Och dessa utplanteringsrymlingar är det alltså inte vi trädgårdsodlare, som nu uppmanas att stå för utrotningen, som är ansvariga för... 
   
   

   

   Just den här vresroshybriden planterade fastighetsbolagen
   vid 1960-talets miljonprogramsbostäder,
   för att den klarade att växa upp i en tuff asfaltsmiljö.
   Likaså planterade Vägverket vresrosor av den rena arten längs tungt trafikerade vägar,
   där inget annat ville leva (det kan man ju förstå).
   Om vresrosor utgör ett problem är det sannerligen inte i våra trädgårdar,
   och definitivt inte i de norrländska,
   så ska det utrosas, så ska det göras där de utgör verkliga problem!
   foto&copyright Reginald Scholz

   
   
2. Det PÅSTÅS finnas ett EU-förbud, men det är inte sant. Det är INTE ett förbud, utan än så länge bara en allmän SVENSK REKOMMENDATION att försöka begränsa vresrosorna så att de inte sprider sig ut i naturen. Det KAN i framtiden bli ett förbud mot ARTEN, men vi behöver hjälpas åt att informera om betydelsen av vresrosorna i högre odlingszoner, för att åtminstone se till att ett eventuellt kommande förbud bara drabbar de zoner som verkligen har problem. 

Ammarnäsrosen är en av få rosor som funkar i tufft fjällklimat
- det är vresrosanlagen som gör den så härdig!
Skulle dessa superba anlag nu innebära dödsstöten?!
foto&copyright Reginald Scholz

 

Vresrosor är oerhört värdefulla och faktiskt helt oumbärliga för odling i norrländskt klimat, och de har ett stort antal fördelar – så här kommer 10 argument till vresrosens försvar:

1. Vresrosen är en av få rosor som är härdiga nog att odla i zon 6-8, tåliga ända upp i fjällmiljö. De tål torra och vindutsatta lägen, och fungerar bra på magra jordar där få andra växter trivs.
   
   
2. Vresrosen är den enda rosenarten med remonterande (återblommande) egenskaper för zon 6-8, och den blommar därför ända fram till frosten. Då utbudet annars endast består av engångsblommande rosor för oss som odlar i tufft klimat är alltså vresrosorna en enorm tillgång. Blommorna är dessutom starkt och ljuvligt doftande. 
   
   

   

   'Hansa' är en gammal sort som finns i många norrländska trädgårdar.
   De tätt fyllda blommorna doftar gudomligt,
   och enstaka blommor uppträder ända in på hösten.
   Den ger sällan rotskott - skulle den alltså utrotas?!
   foto&copyright Reginald Scholz

   
   
3. Vresrosor är friska rosor, vilket är ovanligt eftersom många andra arter och grupper av rosor drabbas hårt av svampsjukdomar som kräver besprutning med bekämpningsmedel – inte alls miljövänligt! 
   
   

   

   Det friska bladverket är ett smycke mot de gnistrande vita blommorna.
   Skulle en frisk art behöva bli utrotad,
   när så många andra sjukdomsbenägna rosor som ställer till bekymmer får vara kvar?!
   foto&copyright Reginald Scholz

   
   
4. Vresrosen är en insektsmagnet och besöks av bin och humlor. I agrarökenlandskap och skogsplantager utgör våra trädgårdar viktiga smörgåsbord av pollen och nektar för insekter, och vi uppmanas i andra sammanhang att försöka gynna dessa pollinatörer med våra växter. 
   
   

   

   Massor av gratis superfood levererar vresrosens nypon!
   Och för fröna i dessa skulle vresrosorna alltså utrotas?!
   foto&copyright Mariana Mattsson

   
   
5. Vresrosen ger mängder av stora, matiga och nyttiga nypon. De innehåller mer C-vitamin än apelsiner – och är lättare att odla i kallt klimat... Att skörda dessa vitaminbomber och göra soppa, marmelad och chutney är alltså en bra självhushållarmetod att ta tillvara detta superbär för kallt klimat. På så sätt löser man också frågan med frön som kan spridas med nyponen. Å andra sidan utgör nyponen också viktig mat för fåglar under vintern om de får sitta kvar.
   
   

   

   Tjusig höstfärg och supergoda nypon
   levererar denna hybrid med vresros.
   Vilken enorm förlust för oss odlare om den skulle utrotas!
   foto&copyright Mariana Mattsson

   
   
6. Vresrosens läderartade rynkiga bladverk är friskt och vackert med fina höstfärger. 
   
   

   

   Vresrosor försvarar din gård med sina taggar
   - förhoppningsvis också mot utrotningskommandon...!
   foto&copyright Reginald Scholz

   
   
   
7. Vresrosen är rejält taggig och passar därför bra som häck och skyddsplantering. 
   
   
8. Vresrosens rotskott går lätt att hålla i schack med en gräsklippare. 
   
   

   

   'Louise Bugnet' är en fantastisk ros från Kanada
   som berikat rossortimentet i svenska plantskolor.
   Frisk, härdig, väldoftande, fräsch bladverk, få taggar, fina nypon
   har gjort att den utsetts till Årets Ros 2020
   - skulle den nu plötsligt utrotas för att den har vresrosanlag?!
   Vilken galenskap!
   foto&copyright Reginald Scholz

   
   
9. Vresrosor ingår i många av de nya kanadensiska hybrider som lanserats de senaste åren, och som berikat utbudet av härdiga rosor som klarar zon 6-8. För norrländska plantskolor utgör dessa sorter en stor del av marknaden för rosor, och har alltså en ekonomisk betydelse för företagen. Ett förbud mot rugosahybrider skulle slå hårt mot denna trädgårdsbransch. 
   
   
10. Och till sist - det var faktiskt ironiskt just en svensk, Carl Peter Thunberg, en av Linnés lärjungar, som tog hem vresrosen till Sverige från Japan...

Till sist anser vi att man alltid ska vara på sin vakt när det börjar talas om utrotning av det ena eller det andra – för vem vet vad, eller vem, som härnäst står på tur? För att travestera Martin Niemöllers berömda dikt: ”Sedan kom de för att hämta vresrosorna...”