3. Inspiratörer till odlande (ur koroveboken)

När man börjar gräva i Lapplands trädgårdshistoria faller det sig rätt naturligt att starta med samerna, eftersom Lycksele under århundraden varit en mötesplats för samer, nybyggare, handelsmän och myndighets­personer. Men då inställer sig snabbt frågan varför det faktiskt saknas ett samiskt kulturellt inflytande på trädgårdarna i Lappland, varför den lapp­ländska urbefolkningen inte har satt några synliga spår inom detta område. Men förklaringen är lika enkel som självklar. Att anlägga en trädgård är inte precis det första man tänker på om man lever ett liv på resande fot! 

Cosmos i Linnéparken i Gunnarn
foto&copyright Reginald Scholz

Som renskötande nomader har många samer flyttat med sina renar och bara tagit tillvara det som naturen gett till mat och medicin. Och för de samer som slog sig ned och blev bofasta, gällde det precis som för alla andra nybyggare primärt att ta upp kampen mot vildmarken, att röja bort skogen och odla det som var ätbart. Odling för skönhet var det minsann inte tal om. Mot denna bakgrund är det lätt att förstå varför samernas livsstil inte direkt inbjudit till trädgårdsskapande. Samma förhållande märks för övrigt också bland indianerna i Nordamerika, vilka inte heller lämnat tydliga avtryck i trädgårdshistorien. 

Linnéparken i Gunnarn
foto&copyright Reginald Scholz

 
Men inte heller blomsterkungen Carl von Linné kan sägas ha bidragit särskilt mycket till trädgårdskonstens utveckling i lappmarken. 1732 besöker han det okända och exotiska Lappland, och blir lika hänförd över lapparnas livsstil som förtvivlad över myggen. Linné uppmärksammar den unika naturen och kulturen, beskriver och marknadsför den på ett effektivt sätt. Men han är också en exploatör. Han ser tillgångarna som skulle kunna vara till nytta för landet när han konstaterar att ”skogen stod fåfängt och ingen gör bruk av honom”. Efter Linnés hemkomst och rapporter om rikedomen i norr börjar kolonisationen av Lappland. Skogen, vatten­kraften och malmen blir till stor välsignelse för landet men bidrar också till den dränering av lappmarken som pågår än idag. Och några trädgårdar inspi­rerar Linné som sagt inte till på sin lappländska resa. 

Linnémonumentet med planteringarna i Gunnarn 2007
foto&copyright Reginald Scholz

2003 anlade Lappmarkens trädgårdssällskap planteringar vid Linnémonumentet i Gunnarn till minne av blomsterkungen. Parken invigdes under Linnéjubileet 2007, men har numera överlämnats till byaföreningen. Flera planteringar har därefter tyvärr tagits bort och ersatts av - gräsmatta. Gräsklippning varje vecka betraktas av någon obegriplig anledning som mer "lättskött" än att ogräsrensa en blommande rabatt en-två gånger per säsong. 

Att utveckla en verklig trädgårdskultur i lappmarken är en utmaning än idag...